Framtidens medier

Chris Anderson redaktör på Wired skriver i sin bok Long Tail om våra ändrade nyhetsvanor: ”vi vänder oss bort från massmarknaden och går tillbaka till nischnationen, som nu definieras av intressen i stället för geografi.” Trots spridningen av nyheter i globaliseringens tidevarv väljer vi i allt högre grad bort att följa med i huvudhistorien och vänder oss till mindre fack av ämnen och tillhörigheter. Förvisso har idén om filterbubblor visat sig i viss grad felaktig, men inte desto mindre är valmöjligheterna av sådan magnitud att vi dras utåt mot diversifieringen i stället för inåt mot ett centrum.

Utveckligen går bevisligen snabbt. Enligt Mediavision var andelen som såg på TV och de som väljer utbud via internet 95 mot 5 procent år 2010. år 2020 var fördelningen 50-50.

Allt fler kanaler blir streamade

I tidernas begynnelse sändes all TV analogt, men under 2000-talet har det skett en övergång till digitala sändningar (i Sverige upphörde analoga sändningar under 2007). Nästa fas pågår just nu i form av en gradvis övergång från kabelnätet till IPTV (Internet Protocal TV), vilket är TV som distribueras över bredband.

Mediebolagen har intresse i att gå över från att sända sina program via kabelnätet till att streama via internet. På så sätt slipper man kostnader för sändningslicenser och kabelavgifter. Dessutom undgår man de fysiska begränsningarna i ett kabelutbuds infrastruktur – de koaxialkablar som vi kopplar mellan vår utrustning och vägguttaget kan inte överföra samma mängd information som IPTV.

I framtiden kan vi förvänta oss fler kanaler och ett än mer spritt utbud: eftersom kostnaderna minskar genom den nya distributionsform kan fler program sändas även om den förväntade mängden tittare inte är lika stor som tidigare krävdes för att få ekonomi i ett TV-program.

På den negativa sidan är att sändningar via bredband inte är lika stabila som via kabel-nätet. Det finns risk för fler avbrott och hack i sändningarna. Med fler komponenter inblandade såsom box och router ökar de potentiella felkällorna och likaså blir det betydligt mer komplicerat för de som är mindre initierade i den nya tekniken.

Av de kanaler som idag är tillgängliga via kabel-TV kommer högst troligt en del enbart erbjudas via IPTV. I inledningsskedet är det troligt att detta främst kommer gälla nysatsningar, men med tiden lär även etablerade kanaler sluta sända via kabel-nätet.

Den som ser på TV i en mobil kommer uppleva att det blir smidigare. En app blir allt mindre nödvändig (och därmed uppdateringar av appen) då det med den nya HTML5-standarden blir möjligt att titta direkt i en webbläsare.

Framtiden för statliga TV- och radiokanaler

När vi kan ta del av allt fler aktörer utbud vad händer då med det traditionella utbudet? Svenskarnas första kontakt med radio- och TV-program skedde under 1920-talet respektive 1950-talet och då i form av en kanal i bäggedera fallen. Då infann sig också ett monopol vad som ansågs viktig och av allmänt intresse. Som nämndes i inledningen vänder sig allt fler till nischer och väljer bort ”huvudberättelsen”.

I nyhetsprogram som Aktuellt och Rapport kan tittarna få höra om att Nasdaq stigit 0,7 % eller att Tokyobörsen sjunkit 0,2%. Förmodligen hittar daytraders sin information på annat håll och för den breda allmänheten tycks dagliga svängningar på börsen kanske inte spela en så stor roll. Det är i alla fall inte vad som kan betecknas samhällsnyttig information. På internet kan man antingen slippa få uppdatering om tiondels procent upp- eller nedgångar på världsbörserna eller ta sig in på en webbplats med veritabel fördjupning i saken. Det senare kallas nischning och ligger i tiden.

Den marksända radion har likt marksända tevekanaler fått kraftig konkurrens av nya aktörer. Sveriges Radio förklarar att de är en viktig institution med underförstådd hög nivå på kvalitet och inte minst har kanalen P1 extra anseende. Mycket god journalistik bedrivs bland annat, men samtidigt går det att undra om SR ens vill ha lyssnare: i tablån finns ”Land- och sjöväder”, vilket återkommer med korta mellanrum och tycks användas som ett tortyrredskap i etern med monotonin som redskap. När radiolyssnare blir färre försvinner program som tilltalar mer exklusiva skaror eller så görs dessa program om till det folkligare. Annat tas helt sonika bort, något Mats Holm noterar i en krönika i Fokus, kanske i en ängslan över att vara modern som tycks råda på P1 som knappast kan sägas befinna sig i sin guldålder.

Medborgarjournalistik

Kanske handlar Ohmy News om en relativt isolerad företeelse eller något som kommer få spridning. Ohmy News är en tidning i Sydkorea som inte skrivs av anställda journalister utan består av insända personers texter, vilka gallras ut och ifall de väljs ut eventuellt redigeras och kompletteras av tidningens egna redaktörer.

Den som får sitt bidrag publicerat får en mindre ersättning, men kanske främst gläds åt att se sin egen artikel bli en officiell nyhet. Användargenererat innehåll är inget nytt. Wikipedia är till exempel byggt till stor del på just sådant och likaså finns det miljontals filmrecensioner på IMDb.com av dess egna användare. 

Artikel av Oskar Strandberg | publicerad 2020.07.18