Framtidens vattenförsörjning

Rinnande vatten genom naturen

Vatten är förutsättningen för allt liv och dess fortbestående. Vatten finns dock inte i outsinliga mängder på vår planet och idag är delar av jordens vattenbestånd överbelastat. Störningar i vattenförsörjningen äger redan rum i många storstäder och problemen kommer att växa.

Vatten som ett slutet kretslopp

Vattnet på jorden ingår i ett fascinerande kretslopp. Det som finns på ytan (ytvatten), under marken (grundvatten) och i atmosfären cirkulerar. Det innebär att vattnet under jorden tas upp av växter från deras rötter som sedan evaporerar (dvs. avdunstar i gasform) från bladen.

En del av vattnet som evaporerar är sådant som nått marken i form av regn men inte upptagits av jorden (interception). En stor del av det vatten som avdunstar och når atmosfären kommer från sjöar och hav (havssaltet frigörs i processen då flytande vatten blir vattenånga). När vattenångan stigit upp i atmosfären kommer det sedan återgå till jorden genom nederbörd. På så sätt sluts cirkeln i det eviga kretsloppet.

I teorin är det vatten du dricker alltså mycket gammalt. Det vatten du just druckit kanske du har druckit förut eller kommer dricka igen. Fast det är förstås föga sannolikt och skulle det mot förmodan ske är det bara delvis samma vatten – ombildningen genom flytande till gasform och sedan tillbaka till flytande form innebär att exakt samma vattenmolekyler inte återkommer till dricksglaset.

Jordens vattentillgångar minskar

FN har satt upp ett mål att all jordens invånare ska ha tillgång till rent vatten senast år 2030. Om målet uppnås är långt ifrån säkert. På Globalis.se går det att se tillgången till rent vatten för världens länder. Sämst är läget i Afrika där flera länder har procenttal under 20 procent och vissa till och med under 10 procent.

Flera samverkande faktorer bidrar till att vattenresurserna på jorden minskar. Några viktiga faktorer är dessa:

Samtliga dessa faktorer hör ihop med människans närvaro på jorden. Det gör också bevattningen av jordbruk – globalt står jordbruket för ca 70 % av vattenförbrukningen. Ett allt större behov av bevattning hör ihop med expanderande areal av jordbruksmark och att torrperioder blivit vanligare.

I Vatten: en historia om människor och civilisationer från 2021 skriver Andreas Karlsson om att det krävs allt djupare borrdjup för att komma åt grundvatten. I till exempel Kalifornien har detta märkts i påtaglig grad jämfört på några decennier.

Det finns utsatta områden och nationer där problem med vattenförsörjningen idag inom relativ snar framtid kan utvecklas till oöverbrygglig. Ett sådant land är Quatar som saknar ytvatten och har ont om grundvatten. De måste i hög grad förlita sig på rening av saltvatten. Ett av projekten för att lösa problemen är Sahara Forest som går ut på att använda saltvatten till bevattning av odling.

Omvandla saltvatten till sötvatten

Att det råder vattenbrist på en planet som jorden där 70 procent av ytan är täckt av vatten i form av hav kan förfalla märkligt. Vi vet dock att saltvatten är skadligt att dricka. Återstår då att omvandla saltvatten till dricksvatten.

Detta är möjligt, men alla i dag kända tekniker är energikrävande och därför kostsamma. När saltvatten blir tillräckligt varm avdunstar det och saltet frigörs. Detta sker varje dag på jorden genom att solens värme får saltvatten i haven av att avdunsta. Men att på konstgjord väg värma upp saltvatten för att sedan återfå det avdunstade vattnet i form av dricksvatten är som sagt energikrävande. Kostnaderna i form av pengar är inte det enda problemet. Processen avger värme och skulle detta göras i stor skala skulle det ytterligare bidra med effekter på klimatet somt gör planeten varmare, vilket i sin tur minskar vattenbeståndet.

En effektivare metod är omvänd osmos i vilket saltvattnet renas från salt genom ett membran. Men även denna metod är relativt energikrävande då högt vattentryck mot membranet krävs för att saltet ska frigöras.

Ett annat problem med att omvandla saltvatten till dricksvatten med omvänd osmos är att hälften av vattnet som renas blir till ”avfall” i form av vatten med mycket hög salthalt. Detta ”vattenavfall” hamnar oftast på nytt i havet och kan få skadliga inverkningar på livet i havet (i vilken grad är ännu inte fastslaget).

Framtida krig om vatten?

Det har hävdats att framtida krig kommer uppkomma ur bristen på vatten och gälla vattentillgång, men Andreas Karlsson i Vatten: en historia om människor och civilisationer konstaterar att militära konflikter om enbart vatten är historiskt sällsynta. Så även om vatten kommer vara bristvara på fler platser i framtiden är det inte säkert att detta kommer vara primärt utlösande faktor för krig.

Konflikter om vatten är nästan uteslutande inhemska angelägenheter. I de scenarier som ändå finns vad gäller konflikter mellan nationer är Nilens vatten ett av de mest överhängande. Floden Nilen skänker vatten åt flera länder på sin väg genom norra Afrika och sist i raden innan vattenflödet når Medelhavet är Egypten. Därför har egypterna reagerar starkt på det etiopiska vattenkraftsprojekt som fått namnet Stora etiopiska renässansdammen. Dammbygget som påbörjades 2011 och invigdes 2020 avleda stora mängder vatten från Nilen för att fylla dammen – i vilken takt är något som det pågår förhandlingar om där bland annat FN har involverat sig som medlare – för bland annat vattenkraft. Etiopien har utan medgivande av berörda grannländer fyllt på vatten i dammen, vilket minskat vattentillgången i Egypten och även Sudan. Enligt gjorda beräkningar kan Nilens vattenflöde reduceras med så mycket som 25 % som resultat av fyllandet av dammen. Under våren 2021 framförde Egyptens president hot om militära repressalier mot Etiopien medan Sudan vid hotade om rättsliga åtgärder.

Att en väpnad konflikt skulle uppstå mellan Egypten och Etiopen på grund av dammbygget i en nära framtid är osannolikt. Däremot är en sådan tänkbar i ett längre framtidsscenario då klimatförändringar gjort att den totala mängden vatten i Nilen minskat och det vatten som når fram till Egypten inte räcker för landets vattenförsörjning. Då kan landet tvingas välja mellan två dåliga val: en humanitär katastrof i landet eller militär konfrontation med Etiopien.

Vad kan man göra som individ?

För att inte bidra till än mer ökade problem med jordens vattentillgångar av sötvatten handlar det inte främst av att inte diska under rinnande vatten – även om detta också förstås slösar på vattnet – utan mer om att konsumera mindre.

Att låta bli att diska under rinnande vatten uppväger långt ifrån avtrycken på vattenresurser i jämförelse med konsumering. Det är den stora osynliga vattenförbrukningen som verkligen slösar på jordens vatten. Visste du en chokladkaka på 100 gram har en osynlig vattenförbrukning i form av 1 700 liter!1 Det är vad som uppskattas går åt i framställningen och den största delen är bevattning vid odling av kakaobönor. Se fler exempel på dina vattenavtryck på Sydvattens sammanställningen av virtuellt vatten.

Termen virtuellt vatten avser vår osynliga vattenförbrukning. För att ta ett enkelt exempel: Att dricka ett glas kranvatten kräver ofta ett och halvt glas eftersom många av oss spolar först innan vi fyller glaset. Alltså blir vattenåtgången av ett glas vatten snarare ett och ett halvt glas.


Artikel av Oskar Strandberg | publicerad 2022.02.22

Noter

  1. När det gäller virtuellt vatten är det uppskattning som inte är exakta och kan skilja sig beroende på hur framställningen sker och bör ses som grova uppskattningar. Men som koncept är det relevant.

Textkällor

  • Vatten: en historia om människor och civilisationer (2021) Andreas Karlsson
  • https://en.wikipedia.org/wiki/Grand_Ethiopian_Renaissance_Dam

Bildkälla

Unsplash.com