Kommer vi öka vår intelligens på konstgjord väg i framtiden

Nick Bostrom som normalt inte är rädd för att ta ut svängarna kring hypoteser är måttligt förväntansfull angående att med läkemedel boosta vår hjärna och göra oss smartare. Han finner det mindre sannolikt att kemikalier i hjärnan ”hos en frisk person skulle utlösa en dramatisk intelligensökning”. Och fortsätter: ”Det kognitiva funktionssättet hos en mänsklig hjärna beror på ett känsligt arrangemang av många faktorer (…) och för att förstärkas behöver denna självorganiserade struktur med långt större sannolikhet balanseras, justeras och kultiveras noggrant, snarare än bara dränkas i någon utifrån tillförd soppa.”

Bioteknologiska förstärkningar

Bostrom ser däremot stor potential i genetisk selektion mellan embryon, vilket på sikt skapar mer intelligenta människor. Han anger till och med tänkbara vinster i IQ-poäng och som exempel kan tas hans uppskattning att en selektion med en uppsättning av 1000 embryon kan öka poängen med upp till 24,3.

Bostrom skriver att införandet att detta skulle skapa en population med superintelligenta individer. Han berör de etiska implikationer i detta och tänkbarheterna i att vissa länder exempelvis kommer införa förbud mot detta. Fast han anger också övertygande att på grund av incitament kan detta tas i bruk åtminstone på sina håll. Incitamenten är att föräldrar med tiden allt oftare kommer välja detta sätt för att deras barn inte ska få ett handikapp mot andras avkommor samt att länder skulle se anledning till att tillåta embryoselektion av samma skäl: att bättre konkurrera med andra länder genom sitt humankapital. På lång sikt skulle i det närmaste en ny version av människan uppstå – Bostrom använder termen ”posthumanitet”.

Etik ställs alltså mot egenintresse. Att det senare alternativet skulle gå segrande ur den duellen på alla fronter förefaller osannolikt. Även om föräldrar skulle finna en del extrema inslag onaturliga och välja bort dem skulle det finnas stater som ser möjligheter att skaffa sig ett försprång genom att ”boosta” sin befolkning och dess kommande generationer. Bostrom föreslår att det bland annat skulle kunna ske genom eugenikprogram med betalda surrogatmödrar.

Implantat – morgondagens människa som cyborg

En arketypisk bild som härstammar från science fiction är hur en människa med ett implantat kan utföra övermänskliga bedrifter. Att boosta den mänskliga hjärnan med datorkraft vore väl en suverän kombination? Ett inopererat chip med till exempel all information på Wikipedia.org hade underlättat ett och annat. Vi har definitivt blivit mer självgående och kanske lite (eller mycket) sämre på att ställa frågor till varandra.

Det finns planer på att implantera chip i hjärnan på människor med prognos år 2021 för de första försöken. Ett syfte är att använda dessa som hjälpmedel för personer med hjärnskador, men i förlängningen finns det även företag med planer på implantat för helt friska personer. De senare skulle med dessas hjälp få bättre minne och bli uppkopplade till internet. Det senare lär dock ligga betydligt längre fram i tiden – om det någonsin blir aktuellt.

Det finns olika metoder för att fånga upp hjärnsignalerna, vilka just nu studeras av olika företag verksamma på en helt ny marknad. Det kan röra sig om chip utrustade med mängder av elektroder eller minisensorer som kan spridas ut i hjärnbarken.

Även Facebook är involverade i planer som rör implantat i hjärnan. De är i färd med att ta fram en teknik vars syfte är att kunna få tankar att direkt transkriberas till text. Det vore förstås överlägset en diktafon! Men skeptikerna vill förmodligen se detta i aktion innan de är beredda att tro på det.

En del, som Nick Bostrom, är dock skeptiska att förstärkt intelligens med sådana metoder skulle kunna bli verklighet inom en tidshorisont. Även om implantat redan finns i bruk, till exempel, artificiella näthinnor eller hörselsnäckor för blinda respektive döva, krävs helt andra insatser om man ska förse en människa med något som förhöjer dennes intellektuella kapacitet. Det beror inte minst på att vår hjärna redan är högpresterande med de flesta mått och därför ”skulle det extra datainflödet inte bidra mycket till att öka den hastighet med vilken vi tänker och lär oss saker”. För detta skulle enligt Bostrom krävas en artificiell intelligens som i stället ersätter hjärnan.

Nedladdning av vår hjärna till datorfil

Enligt Nick Bostrom är detta inte möjlig. Problemet är att det både tycks möjligt att överföra all information och än mer att omkoda den, ”i stället utvecklar varje hjärna sina egna, idiosynkratiska representationer av innehåll på högre nivå” där en mängd nervgrupper är involverade på unika vis.

Informationen är alltså inte möjligt att bli tillgänglig hos en ny mottagare, vare sig en dator eller annan hjärna. Det skulle kanske kunna beskrivas i teorin, men det kräver långt mer avancerade metoder än att motta och avkoda information. Tolkningen av information från en persons hjärna är något som vi redan har ett verktyg för, nämligen språket. Men det sker med kommunikation, inte transmittering.

Artikel av Oskar Strandberg | publicerad 2020.08.06